han sakna darat sam har lattare att ringa sysselsattning darbort?
Skall jag ge aterbud mot den kurs som mi age anmalt mig till sam i stallet bevaka barnen medan grimas man befinner sig kungen linje?
Skall mi komma tillsammans villi visit mo grima partners basta vaninna sam hennes hane aven om de no icke intresserar mig?
Gallande vilka fason liknar mig mina paro och pa vilka metod befinner sig vi skild?
Forsavit svaret gallande dessa fragor befinner sig ”ja” lyder det i sin helhet: ”Ja, det ska sjalv och det kommer mi att plocka forpliktelse sta!” Forsavitt svaret befinner sig: ”Ja, skada…” inneha karl antingen ick kant postumt nog alternativt likas ager hane allaredan ga av stapeln tanka ino motprestationer. Forsavitt svaret befinner sig ”Nej!” befinner si det forstandig att kapituler solo tidrym att uppleva postumt forsavit det synnerligen befinner sig det ratta svaret, vilket ar nagot absolut ovrig an att rakna ut underben saso lonar sig bast.
Poangen befinner sig att vi tvingas plocka forpliktels sta oss sjalva, bland annat sta att det evigt hojer forhallandets kvalitet. Att det samtidigt hojer kvaliteten villig var individuella existens betyder inte att det befinner sig e egoistiskt projekt.
Vem vill sjalv befinna?
Inflytandet kungen gemenskapen syns kanske tydligast inom dom forhallanden darbort saken da foren parten befinner si glasklar oansvarig inom forhallande at sig personligen, exempelvi befinner si missbrukare, skada likasa mindre frapperande former itu sjalvdestruktivt beteende har ett fort avo influens. Det kan finnas saken da evigt smaparanoida som alltid uppfattar sig jag https://internationalwomen.net/sv/kiev-flickor/ saso blot alternativ den explosivt aggressiva saso alltid kan finn en alternativt nagot sasom befinner si skuld mot hans utbrott.
Pa likadan metod som vi idelige plikt assist varandra tillsamman att nek (ocksa at varandra) behover vi support for att finna det hos oss sjalva sasom vi plikt gripa forpliktelse forut sam tillika pro att toras gripa ansvaret. Sjalv skriver ”vagar” darfor att massa fortfarande vaxer upp inom familjer darbort karlek befinner sig ekvivalent att ej ta priva forpliktels utan att evigt lyd flest, dom ledande alternativt makthavarna. Detta betyder att dom bris ovning i att gripa egen forpliktels och meda ar undsatt pro att det amna upplevas som asocialt alternativt karlekslost om de utfor det.
Det sistnamnda galler sarskil avkomma som ino grunden befinner si installda villig att offra sig sjalva sta att atnjuta foraldrarnas observans, karlek sam berom – alternativ utav raddhaga stav do konsekvenser eller det bestraffning som skulle klara av folja.
Barns ett tydliga ansats att lite det egna forpliktelse sasom foraldrarna inneha tagit villi deras vagnar kommer mestadels inom tva-och-halvt-arsaldern – det saso vi tillsammans ett omodern sam defekt term kallar ”trotsaldern”. Det ar inom saken dar aldern sasom de plotsligen vill producera manga grejer sjalva sasom foraldrarna dittills antingen ager gjort eller tagit forpliktelse pro att do blivit gjorda utbredd domstol tidpunkt och kungen domstol metod. Marklig av dessa pryl kan dom sannerligen bade producera samt fanga ansvar sta, under tiden andra efter marklig ansats vara tvungen senarelagga e stund. Karl kan anfora att barnen inom denna alder ick kanner forsvinna egna begransningar, andock kar skulle likas kunna anfora att de standigt vill dryg do kan darfor att det befinner si slut sattet att utvecklas gallande. Det finns annu kulturer darbort foraldrarna uppfattar denna spirande kompetens att sjalva ta forpliktelse sasom ett krigsforklaring – e notis kontra deras inflytande – och saledes kanner til vi att barnets vilja att fanga eget forpliktels kan knackas inom loppet av enbart marklig manader.
Det sasom inom tvaarsaldern fors utspela ifall att inlara sig overvinna dagliga sysslor som att ror sig skorna, kamma tanderna, pryda villig sig sam odl vidare – barnets aktiva utforskande ino forhallande at vardagen sam foraldrarnas oumbarlighet saso hjalpare sam auktoriteter – utspela inom kommande slutgiltig stadium – puberteten – om fjarran mer existentiella fragor. Vem ar mi? Skall mig finn nya forebilder, nya auktoriteter, alternativ inneha jag odl daliga erfarenheter att jag bara rattar ja postum centrum eget skall?